kloka ord det där. och det är verkligen något jag borde tänka mera på.
vart har vi människor bråttom egentligen? och varför "heter det" att allt ska ske så effektivt i dagens samhälle? frågor som man inte får svar på, eller som kanske till och med inte har något svar.
och nu under de två senaste dagarna har mitt huvud minsann varit full med frågor. tyvärr är det bara jag själv som kan försöka hitta svaren till dem och bestämma hur jag ska göra... det är sådana här gånger man hellre skulle ha någon annan som gjorde alla svåra beslut åt en.
jag frågar mig själv bland annat om jag vågar hoppas och tro att jag slipper in till speciallärare/lärare eller borde jag ha en reservplan? och om jag nu sedan står tomhänt på våren och inte har någon utbildning att börja på, är det hela världen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar