chockad!

telefonen ringer på lektionen och jag känner på mig att det är något speciellt, och visst var det självaste polisen som kallade mig till förhör. allting kom plötsligt tillbaka från den dagen; stämningen före, smällen och förvirringen efteråt... men vi kom oss i alla fall fram till dragsvik och fick kolla oss runt där.
det är sådana där tillfällen som får en att stanna till och verkligen förundras över hur tacksam man borde vara att man över huvudtaget kan gå och att man har det så bra ställt i livet fastän det finns stunder då man bara skulle vilja ligga i sängen en hel dag - vi människor är så otacksamma!

tror inte jag har visat bilderna jag tog där på öppet hus, så här kommer nu iaf några: