hur lycklig kan man vara?

jag hade en otroligt bra dag igår, otroligt. och jag förundrades många gånger över den bubblande känsla jag hade. vi, abi-13, hade ett bra program med mycket skratt och en supertrevlig middag vid hotell epoque senare på kvällen. redan det fick mig att känna en enorm iver i kroppen - jag var så glad och förnöjd med livet.

att jag dessutom uppmärksammades med blommor fick mig att bli helt chockerad. jag hade nästan helt glömt bort vändagen eftersom jag var redan så överväldigad av att det var penkkis. det var ännu till första gången i mitt liv som någon har sänt blommor hem till mig, ända till dörren... på tal om att göra flickvännen ännu lyckligare och en dag ännu bättre, vilket jag trodde var omöjligt. min kaaar, han kan nog han.

och som slutet på hela denna dag, som redan var perfekt från förr, fick jag krama om min karl igen. han hade menat överraska mig, men jag listade ut att han skulle komma hem en dag tidigare.

får nog fråga mig flera gånger om - hur lycklig kan man vara egentligen?
tror nästan jag måste smälta allt under dagen, som för övrigt ska spenderas i vågrät läge i sängen. jag tänker minsann unna mig en lat-dag för nästa vecka tänker jag sparka igång studentskrivnings läsandet, och då kommer verkligheten minsann emot en igen.