den sjuttonde januari

och det är inte precis vilken dag som helst, utan idag har jag varit tillsammans i 2,5 år med finaste människan på jorden. och det häftiga är att jag ännu kan känna mig nykär vissa stunder, vara helt upp över öronen lycklig och ibland till och med inte förstå att det faktiskt är jag & han, på riktigt.
förstås är det inte alltid en dans på rosor, så är det med alla människorelationer. men allt det som vi har upplevt och varit med om har utan tvekan format mig som människa. och jag kan nästan säga att han har blivit en del av vem jag är idag...

hittade två gamla & lagom knäppa bilder av oss. 

resten av kärleksförklaringen tror jag bestämt att jag sparar för bara honom. så nu blir det istället att ta itu med morgondagens läxor innan jag tar natten och välkomnar fredagen och helg. fint så.